Funkar fint

Bootsen åker på idag igen. Sedan tar vi oss till paddocken, där Cola-tjejen får pröva dem genom att både trava och galoppera lite - t om några skutt över bommar - medan matte står i mitten och håller i linan. Det går alldeles utmärkt! Sedan går vi en liten promenad på grusvägen. Jag tror inte hon ens tänker på att hon har bootsen på sig, för hon är fullt upptagen med att desperat ropa på Korven, som står i stallgången och blir påklädd för uteritt.

Inte har hon ro att äta ordentligt heller. Hon äter ungefär hälften, sedan sölar hon bara. Smaskar och stryker av mulen på mig efter varje tugga, välter hinken upp och ner, sparkar iväg den, kliver i den...
Då får matte nog och leder ut henne i hagen, skrapar upp maten och hämtar en överlycklig Pompe, som får äta upp. Han slickar så noga att han nästan slickar hål i plasten i hinken och mitt hjärta blöder för honom. Tänk vad han skulle behöva detta varje dag! Gammal, tunn, onda ben och allmänt skröplig.

Det är så roligt att stå och titta på hur hästar beter sig ibland! Cola är jättebrunstig nu igen och piper och sparkar bakut åt Roy och Ruffe hela tiden. Hon kissar och skrevar och vet knappt hur hon ska bete sig. Roy och Ruffe springer iväg på en massa privata uppgörelser, oftare än vanligt. De reser sig mot varandra, de jagar varandra och studsar och hoppar och nafsar. Cola ser på och springer bort till dem efter en stund: "Heeeej! Här är jag! Är det mig ni slåss om?"  Sedan får de nosa på henne igen, i tur och ordning. Det finns ingen hejd på kärlekslekarna.
Alldeles för sig själv i ett hörn av hagen, står Pompe och dåsar, tillfälligt mätt av lusernen.

Ändå vet jag att Cola absolut skulle föredragit Korven om hon fått välja. Det måste kännas svårt att han går i en annan hage.  :-)