Mörker och morötter

Idag åker jag och hälsar på i hagen efter jobbet. Jag kan bara urskilja ett antal silhuetter i halvmörkret, men en av dem bryter sig ut ur flocken och kommer fram till mig med en gång.
Lilla Snuttan. Hon får en morot som hon genast smaskar i sig medan jag kliar halsen.
Känner så dåligt samvete, för det blir ju ingen ordning på ridandet. De enda gångerna som det håller upp i regnandet, är när jag är på jobbet eller när det är kolmörkt ute! Igår var vi ute och gick en stund innan jag var tvungen att åka och jobba och nu står min förhoppning till tisdag, onsdag, torsdag... För även om smhi säger att det ska regna precis varenda dag, så kanske det är nån av dem med bara liiite regn!

Det finns ingen årstid som jag hatar så som denna. Ett evigt mörker med antingen storm, ösregn, ishalka, vattenslangar och vattenkar som fryser, klabbsnö eller allt på en gång. Jag får riktig ångest av det här kalla mörkret, som man inte kan se någonting i, men ska försöka tänka på att det bara är ett par månader kvar innan det blivit nämnbart ljusare igen och sedan en månad till innan de första vårtecknen!