Farba

Idag kom hon! Klockan tio i tio på förmiddagen. Roy och Korven (hm, två andra hästar, alltså!) var inne i stallet och Farba/Skorpsmulan gnäggade lite och sa hej och de gnäggade tillbaka. Sedan ställde hon sig och mumsade hö i sin box medan jag betalade transporten, fick passet och lugnade ner mig lite.

Efter nån halvtimme tog vi en promenad i duggregnet. Det var väldigt nytt och spännande och hon tittade sig noga omkring och gick med sviktande steg. Roy och Korven skulle ut på ridtur och efter en stund märkte vi att de kom samma väg som vi gick, så vi fick följe hela vägen. Det kändes ju tryggt och bra!
Sedan blev det lite allmän borstning och smörjning av litet "sår" och mera höätning innan det var dags att släppas ut i hagen. Tanken var att släppa ut henne till Ruffe som redan gick där tillsammans med Pompe, eftersom det är Ruffe som är bossen på stället och brukar ta sig an alla nyanlända ston.

 Lilla Skruttan verkade dock måttligt imponerad av Ruffe. Jodå, hon hälsade och så, men sedan var det inte mer med det. Inte var hon intresserad av att följa efter honom inte, när han gick före genom en öppning och stod och väntade. Han tog ett varv till, men nejdå - han fick inte med sig henne nu heller. Efter en stund blev det tydligt att hon väntade på någon. Roy.

När hon hörde att han var på väg sprang hon genast bort till insläppet och mötte honom och efter att de hälsat ordentligt - vilket de faktiskt inte gjort innan - så följde hon omedelbart efter honom och ställde sig att beta tätt intill! ;-)

Därefter följde en alldeles odramatisk och tämligen händelselös tid av "hästar som betar i hage". Det var som om alla redan känt varandra i ett tidigare liv.