Modig idag!

Idag är det rena rama sommaren, så jag beslutar mig för att tid måste ägnas åt vårarbete i trädgården, samt upprensning av skräp på platt tak. Därför får det bli en kort ridtur idag.
Uppiggad av att jag trots allt överlevde strapatserna igår med att ta oss förbi en hästhage med springande hästar i, så tänker jag att det är bäst att smida medans järnet är varmt. Dvs jag styr hennes steg i riktning mot den förhatliga kalvhagen.
Redan från början stöter vi på patrull, eftersom stängslet i våran bortre hage - som vi ska passera först - har lagats och nya, ljusa staketstolpar har kommit upp, samt en oeldad hög med ris har vuxit upp där det tidigare bara var hagmark. Högst misstänkt. Fnork!
Cola stresshöjer sedan som vanligt tempot på skritten i takt med att vi närmar oss kalvhagen och jag är på väg att fega ur igen och bara ta kortsidan, men en stor grävskopa blockerar den vägen och gör att vi är så illa tvungna. (Ibland får man en puff i ryggen när man behöver det! :-))

Av någon anledning far kalvarna iväg i full kareta (framåt; inte emot oss) fullt synliga, och vi tar oss faktiskt förbi hela långsidan av hagen! Visst, jag kan inte med bästa vilja säga att hon är avslappnad. Halsen är hög och krum och benen går i nån sorts piaff, med så stela ben att hon är nära att fälla sig själv. Men vi tar oss ändå förbi med mindre åthävor än när vi red förbi hästhagen igår! Sedan förlängs ju tyvärr prövningarna här, eftersom hon direkt efter hagen ska passera studsmatta, torkställning, diverse leksaker, brunnslock, slängda cyklar mm. samt en skymd gårdsplan där närsomhelst någon kan slänga upp en dörr runt hörnet och ropa "tjoho!". Dessutom går det en flock höns med en tupp en bit framför oss. Men hon är duktig och vi viker av till höger innan fjäderfäna och kan äntligen börja trava där och under resten av rundan är allt frid och fröjd.
När vi kommer tillbaks till stallet, så anländer samtidigt ett par transporter med islänningar. De ska tillsammans med sina människor stanna över en natt och rida ut på långturer i dagarna två. Det är ju väldigt spännande med nykomlingar och Cola får hälsa på två av dem som kommer in i stallet medan hon står i stallgången. Stora stora ögon och noggrant nosande, utan vare sig skrik och stamp i golvet. :-D