Idag blir det inte så lång tur, men vi lämnar gårdsplanen framlänges i alla fall! Det är stort! Visserligen måste jag lura fram det i stora serpentiner och det hela känns väldigt segt, men framåt går det. Hon ser ut att fundera väldigt under tiden. När vi rundat första lilla kröken så lägger hon i den vanliga växeln igen och för att hämnas lite, så stryker hon mig sedan mot alla snötyngda grenar när vi passerar allt vatten längs den första vägstumpen.
I långa backen har vi en familj på promenad en bit framför oss, så vi joggar lite tills vi hunnit ikapp. När vi så saktar av, pratar lite med familjen B och sedan passerar så får hon kasta sig in i galopp, precis som hon vill. Men hon är lite lustig på det viset, för det är främst fattningen som är så himla spännande - sedan går det lugnt och sansat. ;-)
Mot slutet av rundan har vi ett väldigt långt och ganska brant nedförslut framför oss. Jag bestämmer mig för att sitta av halvvägs nere, för att på det viset slippa sitta på när vi passerar korna som befinner sig i hagen längst ner... På det viset hoppas jag att Lillstrumpa inte ska förknippa min avsittning med korna.
(Jag tycker det är så himla läskigt med en stirrig häst när man har ett stup en meter åt ena sidan.)
När vi stannat där och jag precis är i färd med att lyfta höger ben bakom mig, så hör vi ett väldigt skrikande och glatt tjoande uppifrån en annan lika lång och brant backe till vänster om oss. Jag hejdar mitt ben och tittar uppåt backen. Där kommer två killar åkandes på en pulka/tefat i full fart, ned mot oss!
Lillstrumpa vrålstirrar. Detta är något mycket ovanligt och mycket oväntat och hon vet inte riktigt hur hon ska reagera, så hon nöjer sig med en lätt piaff på darriga ben.
Killarna sladdar förbi, hejar på oss, och svänger sedan och tar ny sats nedför resten av backen.
Cola och jag följer efter men nu har jag hoppat av och går bredvid. Cola har högrest nacke och stooora ögon hela vägen ner och väl nere, så finns där alltså både långhåriga storhorniga kossor och en hög med skrattande barn med en blå pulka.
Cola stirrar och stirrar och har nog lite svårt att ta in allt detta på en gång. Men sköter sig ändå, även om hon har otroligt bråttom hem nu. Långa kliv när vi rundar hörnet och går förbi stupet och korsar stenbron över brusande vatten och hela vägen genom hagen och saktar av på stegen först när vi är på stallplanen.
Sedan blir det rengöring och intjärning av hål i hoven, samt en hink med lite godsaker i, innan honnfår gå ut i hagen igen. Puss puss!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar