Det känns som om vi hittat tillbaks till varandra mentalt nu, Lillstrumpa och jag, efter hennes olika sätt att testa mig den senaste tiden. Skönt! Men uj uj vad läskigt det är att behöva gå åt ett annat håll när ett par hästar korsar vägen en bit framför oss i trav i riktning hemåt!! Det är ju jättefarligt att behöva gå åt höger när de andra springer åt vänster!! Hon blir spänd som en fiolsträng och det tar en lång stund innan hon kan gå ordentligt. Bara därför, så förlänger vi turen en halvtimme också och det går jättebra mot slutet.
Idag ger vi oss av upp runt Fällesåsen i blåsten. Men det är uppehåll, tänka sig! Vägen ovanför platån visar sig vara väääldigt mjuk under snön, efter tjällossningen, så där ska vi nog inte rida mer innan den sätter sig. För då får vi väl ytterligare en arg skogsägare efter oss.
Men det blir ändå en hel del trav och flera galopper längs rundan och på hemvägen blockeras vägen av en mindre skogsmaskin som står och travar timmerstockar. Detta är inte det minsta farligt. Vi står lugnt och tittar på en stund tills han är färdig och börjar flytta på sig. "Japp, nu kan vi gå!" säger Cola, och följer efter så fort han börjar röra sig.
Rådjur ser vi nästan varje dag och det är bara lite spännande. Skogsmaskiner är helt okej. Men kossor i hage, eller hästar som går åt annat håll, DET är skitläskigt...
Jag har också äntligen kommit underfund med att Cola kräver att jag är aningen tuffare i min ridning än vad den milda och försiktiga Polly gjorde. Hon blev bara skärrad då, men Cola skärper liksom till sig istället. Hon blev tom lite svettig idag.
Men en pussgurka är hon!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar