Hovvård på G

Igår blev det longering efter jobbet men idag blir det ridning. Mera blötsnö har lagt sig över bygden. Två hästar i stallet har fått bärrandsröta och nu står Cola på tur! Hon har ingen synlig röta än, men hovväggen har släppt en liten bit från bärranden på ena bakhoven så där är nu ett djupt hålrum. Jag karvar så gott det går med en hovkrats, tvättar och sprayar ner desinfektionsmedel, samt knör upp en liten tuss med bomull indränkt med jodopax. Det är inget stort hål så det är svårt att komma åt att göra något. Lillstrumpa är så duktig med att hålla bakhoven still, så jag riktigt häpnar. Visst vevar hon lite ibland, men det går bra att få stopp på igen.
Det är väl inte så himla effektivt men på tisdag kommer en hovvårdsspecialist, tillika fena på barfotahovar, så hon ska förhoppningsvis verka bort lite så man kommer åt. Sedan får hon ge råd om skötsel. Jag vill även få lite allmäna åsikter om Colas hovkvalitet och se på några olika boots, som denna tjej också provar ut och säljer. Om hon bedömer att det skulle kunna funka, så vill jag gärna försöka låta henne gå barfota på alla fyra. Och ha boots om/när hon ömmar. Så kanske hon kan börja sätta ner trakterna först istället för att landa på tån med framhovarna, för det är ju inte så bra i längden.

Varför stå längs med stallgången, när man kan stå på tvären? Sötnöt.

Snön är vit men våt att rida i, men det funkar ju ändå tack vare snösulorna. Vi behöver "bara" rygga de första tre, fyra minuterna idag innan Cola ger med sig och sedan är det rätt lugnt med det mesta. Vi både travar och galopperar en lång stund och hon halkar bara till lite grann ett par gånger med baken.   Ett par saker under vägen är tydligen livsfarliga men jag begriper aldrig riktigt vad. Men så länge hon bara kastar sig "ner i backen" och slamrar runt på stället så går det ju an, hi hi. Det är värre när de far iväg nånstans helt plötsligt.